Från balkong till hektar, och släkten med på tåget

Det var efter en husvisning i Sveg som familjen fastnade för Jämtlands vidsträckta vyer och många sjöar, men slumpen förde dem till Bräcke kommun. Det var helt enkelt här den perfekta gården dök upp. En anledning är att det finns tre hus på gården som passar deras generationsboende. Anna och Patrik med barn bor i ett hus, Annas bror i det andra och deras mamma i det tredje. En annan anledning är marken och möjligheterna. Här finns plats för stort växthus, massor av kål och potatis, bikupor, hästar och numera även 110 värphöns.

Behövde mer plats

Anna Wanneberg som tillsammans med sin man Patrik Wallberg och barnen Tage och Tuva bodde lantligt men ändå i storstan hade en längtan till något annat. En gård var deras dröm. Där skulle odlingar och djur kunna bli en större del av deras vardag, något som saknades dem.

– Vår balkong i Solna odlade vi upp fullständigt och vi ville ha något större. Jag har också alltid hållit på med hästar och ville kunna göra det i större utsträckning, säger Anna.

Köpte gård i jämtländska Tavnäs

Anna och Patrik började leta och titta ganska förutsättningslöst på olika delar av Sverige. När Annas bror Erik Wanneberg såg deras engagemang och drömmar blev även han intresserad av att hänga på flyttidén, likaså syskonens mamma Pia Lundqvist Wanneberg. Efter att ha besökt en gård tillsammans kunde de rama in vad de verkligen var ute efter.

– Vi kände att vi ville bo relativt nära Östersund, vi behövde tre boningshus och mark för odling och djur. Helt plötsligt dök det perfekta boendet upp på Hemnet och Anna skickade ett sms till oss andra och skrev ”jag tror att jag har hittat det”, säger Erik.

Efter besöket i Tavnäs blev släkten kära i vad de såg och bestämde sig för att göra slag i saken. De har idag traditionella jobb men bedriver samtidigt verksamhet på gården.

– Vi har två hästar. Vi odlar och säljer det vi skördar i vår gårdsbutik. Dessutom har vi 110 värphöns vars ägg vi också säljer i gårdsbutiken. Vi har haft höns här hela tiden men inte i den här skalan så det är väldigt nytt för oss, säger Anna.

Att komma till en liten by har gått över förväntan.

– Vi var lite rädda för att inte skapa oss ett socialt sammanhang, vi visste inte vilka som bodde här. Men det har gått väldigt bra, våra grannar har varit öppna och trevliga, de kom förbi och sa hej och välkomnade oss till bygden, säger Anna.

– Ja, jag håller med, det finns väldigt många trevliga människor som vi fått förmånen att lära känna, säger Erik.