Historiska platser och museum

Hunge kvarn och kraftstation: (Privatägt) Kvarnen byggdes som vattenkvarn på 1850-talet och är renoverad. Kraftstationen i Hunge byggdes på 1920-talet för att försörja byn med ström. Hunge kvarn på Google maps. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kil-kvarnen, Bodsjö: En vattendriven kvarn från 1830-talet. Ej i bruk men väl bevarad. I närheten av kvarnen finns en helt orörd urskog. Kil-kvarnen på Google maps Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kälabergstornet, Kälen: Tornet byggdes som ett krigsbevakningstorn under andra världskriget och användes som brandbevakningstorn i fredstid. Tornet med tillhörande stuga renoverades 98-99. Vid klar sikt ser du Åreskutan. Skoterled skyltad från Ocksjön, Sidsjö och Kälen.
Sommartid skyltat från Kälamon. Kälabergstornet på Google maps. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ramsåg, Stugusjöån, Västra Stugusjön: Gammal restaurerad ramsåg byggd 1860-1875. (Terrängen dit är svårtillgänglig). Ramsåg Västra Stugusjön på Google maps (platsen är ungefärlig). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skvaltkvarn, Gustavsnäs: Restaurerad välbevarad vattendriven kvarn. Byggd på 1870-talet. Här maldes säden mellan kvarstenarna med hjälp av backens vårflod. Skvaltkvarnar i Jämtlands Län pdf Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.. Skvaltkvarn på Google maps. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidsjö vattensåg: Ramsåg från 1860-talet som drivs med vattenkraft. Renoverad år 1973. Sidsjö vattensåg på Google maps. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sösjö utsiktstorn: Ursprunglingen ett flygbevakningstorn från andra världskriget. Toppen på utsiktstornet på Kristenberget mäter 600 meter över havet. Vid klart väder ser du Åreskutan. Sösjö utsiktstorn på Google maps. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bodsjö kyrka: Uppförd 1796 av Pål Persson, Stugun.

Boggsjö kapell: Gammal byggnad som under lång tid användes som samlingslokal för Baptiströrelsen.

Bräcke kyrka: Uppförd år 1859 i trä.

Hunge kapell: Byggdes år 1911 som ett kapell kombinerat med skola.

Håsjö gamla kyrka, Håsjö: Byggd år 1684. Klockstapeln från år 1779 med kopia på Skansen och Jamtli.

Håsjö nya kyrka, Västanede: Kyrkan uppförd år 1876. Den brann dock ner år 1901 varefter en ny kyrka uppfördes på samma grund och invigdes år 1911.

Hällejö kyrka: Hällesjö gamla kyrka uppfördes troligen redan på 1200-talet. Klockstapeln är byggd av Pål Persson, Stugun, och blev färdig år 1781.

Ljungå kapell: Omkring år 1860 uppfördes ett kapell vid bruket och år 1889 en enklare klockstapel.

Nyhems kyrka: Kyrkan togs i bruk 1853.

Revsunds kyrka: En av Jämtlands största landsortskyrkor.

Sundsjö kyrka: Uppförd år 1829-1831. Nedanför kyrkan, vid sjön, ligger en kyrkoruin från 1200-talet. Kuriosa: August Strindbergs farfarsfar var präst i församlingen.

Skriftliga källor och ännu bevarad bebyggelse kan bara berätta om de senaste cirka 500 åren i kommunens historia. Dessförinnan finns en period på sannolikt mer än 5000 år, som speglas i enstaka materiella lämningar, som stenåldersfynd, gravar och gårdslämningar.

Spännande fynd från människor och mammutar

Från Gällö kommer också en uppmärksammad stenålderskniv. Det är en skifferkniv med spets och skaftpartierna avslagna. Kniven antas ha varit djurhuvudformad, och så stor att den utgör den största i sitt slag-större än Lapplands Fatmomakkekniv som är ett välkänt praktexemplar.

Ett annat stenåldersfynd har gjorts i Sandnäs. Det är en nordskandinavisk yxa utan närmare fynduppgifter. Från 500-600 talet härstammar en skafthålyxa av järn som hittades vid Binnsjöns norra ände. Yxan betecknas som Jämtlands äldsta av denna typ.

Det i särklass mest uppmärksammade fyndet från Revsundsområdet är mammutfyndet i Pilgrimstad. Sensommaren och hösten 1944 gjordes det då mest omfattande mammutfyndet i Norden. I samband med sand och gruslastning blottades då stora mammutben vid grustaget invid Hållborgsåns utflöde i Revsundssjön.

Stenåldersmänniskorna ville också bo vid vattnet

Relativt få fornlämningar har registrerats inom kommunen. Till en del beror detta på att stenåldersboplatser normalt inte registrerades, när fornminnesinventeringen utfördes i området. Från det äldsta skedet-stenåldern som kan ha omfattat 4000 år eller mer, känner man därför bara till ett mindre antal boplatser och lösfynd i form av yxor, pilspetsar och skrapor av sten. Dessa fynd räcker dock som indikation på att kringströvande jägare, fiskare, samlare har uppehållit sig i kommunen under stenåldern. En sådan livsform kräver att människorna ofta flyttar för att inte tära för hårt på naturresurserna.

Teoretiska beräkningar visar att kommunens yta kan ha räckt för att årligen föda cirka 100 stenåldersmänniskor, som levt på att jaga, fiska och samla in ätliga växter och smådjur. Det är troligt att inventeringar som särskilt inriktas på stenåldersboplatser skulle ge till resultat att många fler blev kända. Boplatserna ligger ofta omedelbart intill vattendrag och i samband med exploateringar bör man därför vara uppmärksam på eventuella lämningar, särskilt som de är skyddade enligt fornminneslagen även om de inte tidigare är kända.

Skogsrösen och insjögravar

När det gäller det dunkla övergångsskedet mellan stenålder och järnålder kring tiden efter Kristi födelse är kommunen ovanligt välrepresenterad på lämningar i form av så kallade skogsrösen eller insjögravar. Det är enkla stensättningar eller rösen som lagts över den döde, som ofta fått med en del personlig utrustning i graven för kommande liv och öden. Exempel på sådana fornlämningar är Finnkärringnäset i Bodsjön, Blindgubbnäset i sydvästra delen av Ammerön, Skepparhällan vid Revsundssjön, Klevsand vid Idsjön och Näsvarpsundet vid Holmsjöns västra strand. (Källa: Revsunds hembygdsföreningens tidskrift Refsundsbygda nr 6, 1977).

Några av fornlämingarna finns på sidan Naturens sevärdheter.

Dolkklinga av brons

Jämtlands första bronsåldersfynd gjordes vårvintern 1932 vid Gimåbron på Stavre bys ägor. Fyndet var en 13,9 cm lång dolkklinga av brons, med en största bredd av 3,4 cm . Klingan har daterats till 1300-1100 före Kristus-ett tidsperspektiv du kan begrunda vid nästa Gimåbesök! Dateringen gjordes i Fornvårdaren V 1933. Bronsbladet betecknas dock som svårdaterat i arkeologiska delen av Jämtlands-Härjedalens Historia 1962.

Fyndet gjordes när nuvarande bro byggdes. Fyndplatsen är belägen tio meter från stranden på nordvästra delen av ån, 35 meter nordost om bron. Fyndet gjordes när sten och jordfyll togs till brobygget. Från Revsunds socken finns också två små gjutformar i täljsten från övergångsåldern mellan brons- och järnåldern. I dessa täljstensformar gjöts bronsyxor samt dolkblad av brons.

Vikingaspår i Gällö

Ungefär tio år efter Stavre-Gimåfyndet gjordes ännu ett märkligt fynd inom Revsunds socken, nämligen Jämtlands första treflikiga brons-spänne. Spännet påträffades vid plöjning på Anders Persgården i Gällö. Enligt uppgift var det Ville Persson som fann spännet. Det överlämnades sedan till skollärarinnan Lisa Mattson. Lisa Mattsson använde spännet i skolundervisningen under många år vid Gällö skola. Efter avslutad tjänst överlämnade hon spännet till Länsmuseet. Enligt boken "Jämten", årgång 1962, är det ett spänne med förenklad växtornamentik med datering till vikingatiden. Redan dessa två fynd har blivit viktiga pusselbitar i kartläggningen över bygdens ursprungsbebyggelse. Pusslet är långt ifrån färdigt.