Hans friggebod är en hub för internationell forskning

I 35 år har KTH-professor Hans Westlund bott och arbetat från sin gård i Vallsjön. Att vara en del av både storstaden och landsbygden ger honom värdefulla fördelar i jobbet, och hans teori är att en ny – mer medveten – grön våg kan vara på väg.

Se en film om Hans ovan och läs intervjun nedan.

Med vidunderlig utsikt över Vallsjön, åkrar och skogslandskap ligger en röd liten friggebod. Utifrån är den oansenlig, men där inne förs viktiga samtal både med Stockholm, Kina och Slovenien. Boden är nämligen professor Hans Westlunds kontor, och ligger ett stenkast från huset där han och hans fru Loulou bor.

I friggeboden håller han bland annat föreläsningar för sina elever på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och internationella Handelshögskolan i Jönköping om hur globaliseringen påverkar bosättningsmönster.

Den lilla gården med sin friggebod är alltså en hub för internationell forskning och utbildning, men vi befinner oss också på professorns barndomsgård. Här är Hans uppväxt, och efter ett antal år med studier, i första hand i Östersund och Umeå, återvände han hit och har sedan valt att stanna kvar.

– När jag studerade tänkte jag inte att jag skulle bosätta mig här. Men det blev så, och det har vi inte ångrat. Det är en bra bygd, med trevliga människor och nära till naturen, till fisket och älgjakten, säger han.

Fler perspektiv

Innan pandemin jobbade han ungefär halva tiden i Stockholm eller på resande fot och halva tiden på distans hemifrån. Ett upplägg som passat honom bra.

– Pendlingen vänjer du dig vid och vi har aldrig varit sugna på att bo i Stockholm. Att jag genom att bo i och ta del av en annan värld än Stockholms innerstad ger ju fler perspektiv i mitt jobb, vilket är en fördel, säger han.

Hans har rest över hela världen och föreläst och studerat hur bosättning och samhällsförändringar ser ut i andra länder. Bland annat har han varit i Kina och upplevt det som händer på landsbygden där nu: Gamla jordbruksbygder förvandlas till moderna små samhällen med flerbostadshus, bibliotek och sporthall.

– Den förändring av landsbygden som för oss, och på de flesta andra platser i världen, skett spontant och över lång tid genomförs nu i snabb takt av staten i Kina. Det är ett sätt att modernisera landsbygden, vilket måste till för att livsmedelsförsörjningen ska fungera.

Städer har alltid växt

I Vallsjön bor inte många bofasta. Förutom Hans och Loulou är det ytterligare fyra året-runt-boende. Men Hans tror att de lärdomar vi nu gör med pandemin skulle kunna få fler att vilja bosätta sig i byar som Vallsjön. Men för att den teorin ska bli verklighet krävs vissa förutsättningar.

– Grundförutsättningen är att folk faktiskt vill bo så här, och att människor tycker att landsbygden är attraktiv och det vet vi inte säkert än. Ser vi tillbaka på historien så har det bara gått åt ett håll. Städerna har växt vilket till allra största del handlar om rena ekonomiska fördelar, säger han.

Dessutom tror han att om fler nu skulle välja att bo på landet och distansarbeta hemifrån så måste det till någon form av gemenskap och kunskapsutbyte för att det ska ge långsiktiga positiva effekter för landsbygden.

– Du kan inte bli en helt egen ö, utan kunskap måste spridas. Men har du genom ditt jobb både kontakt med staden och dessutom får till någon form av gemenskap i byn, till exempel co-working-platser eller någon annan typ av nätverk, så skulle det kunna bli en grogrund för tillväxt och nya idéer, säger han.

Grön våg, med bredband

Hans gissar att en ny typ av grön våg kan vara på väg.

– Det senaste året har det visat sig att staden inte alltid är så kul, vilket gör att våra värderingar kanske har skiftat lite. Ungefär som den gröna vågen för 50 år sedan. Då var det en ganska naiv idé om att återgå till naturen och bli självförsörjande. Idag är det människor med vanliga jobb som bara vill uppleva lite mer natur, vi har andra insikter och kanske en mer realistisk syn på vad livet på landet innebär, säger Hans.

Han tror att alla små kommuner behöver se möjligheterna med distansarbete och göra allt de kan för att underlätta för människor att kunna jobba från alternativa platser.

– Kan de bidra med bra bredband och annat som underlättar så tror jag att det kan ge effekt för små kommuner. Varje ny innevånare bidrar både med skatteintäkter och till den lokala konsumtionen, säger Hans.

Även om det blir många timmar varje vecka i den röda friggeboden, så händer det att professorn lämnar sin friggebod. Det är ju trots allt för att ha nära till annat än jobb som han bor här.

– Just nu är det en intensiv jobbperiod, det finns alltid något att ta tag i. Så jag hinner inte alltid göra annat jag också vill hinna. Men i påsk hade vi ute gäddsaxar och fick tre fina gäddor på fem kilo var. Gädda är riktigt gott, det gäller bara att tillaga den på rätt sätt, säger han hemlighetsfullt.

Hans i sin friggebod med utsikt över Vallsjön.
Trappan upp till övervåningen.
Rebecka Samuelsson.

Hans ingredienser

1 l Sjöutsikt
0,5 l Distansjobb
3 dl Riktig vinter
2,5 dl Fiske
2,5 dl Jakt
2 dl Skidor
3 msk Goda grannar
2 tsk Fågelkvitter